gangsterskalman

---

Ojoj. Jag fick också feber, var en hårsmån från att se Gud. Jag är fortfarande lite yr efter febern, så jag tänkte ta en snabb liten uppdatering i punktform:

• Skalman kan vissla! Jaja, typiskt mammaskryt tänker ni säkert, men de som har sett honom vet att han har försökt göra visslande läten länge nu, ofta i samband med någon viktig syssla. Och i dag kom det en liten, visslande ton från Skalmanmunnen! "Gör det där igen!" utbrast ett par hänförda föräldrar. Och han visslade igen! Inte Gubben Noa precis, men närapå. Stora, lilla, duktiga gossen!

• Maken har konstaterat att alla katterna har vänt sig mot honom. Det är nämligen hans skrev de hoppar på med full fart, hans ansikte de sladdar på när vi ligger och sover, hans fötter de biter i så fort han råkar gå barfota. Jag och Skalman har aldrig blivit attackerade och står därmed påkatternas sida. Vaddå, de är ju hur gosiga som helst!

• På tal om katter: Oliver och Snusk har numera klivit ut ur garderoben och erkänner öppet sin homosexuella relation. Även om jag verkligen önskar dem all lycka så är det lite halväckligt att se på när de ligger i sängen och slickar varandras... Hm, privata delar.
  

• Jag har konstaterat att det är förvisso inte kul att jobba, men det kunde vara värre. Att jobba som köksassistent på ett åldringshem, till exempel, tar alla pris. Särskilt när en patient sitter i matsalen och säger: "Jag behöver kissa". Varpå man förklarar att jodå, en sköterska kommer snart, försök hålla dig tills dess. Jag har ju liksom inte en aning om hur man hjälper en gammal kvinna att gå på toaletten. Sen säger den gamle, med några minuters mellanrum: "Jag måste kissa. Jag måste kissa NU. Snart kommer det!... Nu kom det." Och gissa vilken köksassistent som fick torka upp efteråt? Nej, hellre sitter jag då och skruvar ihop mystiska datagrejer tills händerna blöder, om så behövs.

• Dagens film: Klick. Handlar om att en kille får tag i en fjärrkontroll och börjar spola över de jobbiga bitarna i sitt liv. Vilket till slut leder till att han missar alltihop och dör i cancer - och får, såklart, en chans till. Så sorglig. Så rolig. Så djup, på ett humoristiskt sätt. Och absolut sevärd!

• Maken har varit lite sur och gnällig i dag. Skulle han ha varit 27 år yngre hade jag viftat bort det med ett "han håller på att få tänder!" eller kanske "han har nog ont i magen", men nu får jag väl diska litegrann för att han ska återgå till sitt vanliga jag. Har inte varit en särskilt bra husmor under de senaste dagarna. Och det är ju förståeligt när man har feber. Eller?

Well, that´s all, folks. I morgon är det nyår. "Ifall man kan se tillbaka på det gångna året utan att vare sig skratta eller gråta, så har det varit ett meningslöst år", sa en vis man i Ally McBeal. Ja, det stämmer kanske. Året NollSex har i alla fall bjudit på en hel del skratt och gråt för min del, så bortkastat har det ju inte varit! Hoppas ni kan säga detsamma.

Gott nytt år!

//gangstermamma.