Galna katten är död...
För lite över en halvtimme sedan gick jag ut för att röka en cigarett. Jag såg Skalmans katt, Snusk, ligga under sin ettåriga herres framtida BMW. Livlös. Hans vita kropp var fastfrusen i snön. Inga tecken på skador syntes.
Det snurrade i mitt huvud. Jag förstod inte att han var död, jag ville inte acceptera. Jag lyfte honom på trappan och satt bara och tittade på honom. Död? Hur skulle han kunna vara död? Han levde ju igår - jag skrev ju ett blogginlägg om honom igår! Hur kan han bara vara död i dag?
Tusen frågor snurrade i huvudet. Jag försökte ringa åt maken, fumlade med telefonen, på något vis hade jag blivit darrhänt alldeles plötsligt. Han svarade inte, men han ringde snart upp. Med stockad röst förklarade jag läget - att Snusk är död. Död. Död. Död. Ordet ringde i mitt huvud, jag kunde inte koncentrera mig på vad jag sade. Sen kom tårarna. Skalmans galna katt! Våran "bröllopspresent"! Han låg och dog, ensam i kylan, bara någon meter ifrån huset!
Det får inte vara sant!
Jag är barnsligt fäst vid våra katter och alla andra djur. Kanske beror det på att Spyro och Oliver är mina "barn", som jag födde upp med hjälp av en nappflaska. Kanske är jag för fäst vid våra lurviga familjemedlemmar, men det skäms jag isåfall inte över att medge.
Stackars galna katt. Du var näst intill hysteriskt förtjust i topz, jag tror jag ska lägga en sån i din grav. Kanske den kommer med till himlen. Fast om det finns en katthimmel så är säkert marken där täckt med topz och rosa leksaksmöss.
Här är det maken som får agera mamma.
Maken, Snusk, Spyro och Grållo pustar ut efter en jobbig dag.
Allra helst Skalmans finger, såklart. På bilden får Emilia bistå med en tutt.
...Nu finns bara tassavtrycken kvar.
//gangstermamman.
Till dig som förlorat ett älskat husdjur!!!!
Regnbågens bro.
Då ett djur, som stått någon av oss särskilt nära i livet, till sist dör, börjar det sin vandring till Regnbågens Bro.
Därbortom, väntar grönskande ängar och böljande kullar på våra älskade vänner, där de kan springa och leka tillsammans. Där finns gott om mat, vatten och solsken som håller våra vänner varma och nöjda. Alla de djur som varit sjuka eller gamla, återfår sin hälsa och styrka. De som varit skadade eller lemlästade, görs hela och starka igen, just sådana vi minns dem i våra drömmar om dagar i en tid som gått.
Våra djur är lyckliga och nöjda men, ändå fattas något, alla känner de saknaden efter någon särskilt utvald, någon de lämnat efter sig. De springer alla omkring och leker tills den dag kommer då en av dem hastigt stannar upp mitt i leken, för att skåda bort i fjärran... Hans blick är spänd och uppmärksam, iver och otålighet får hans kropp att skälva. Plötsligt störtar han iväg från gruppen, flyger över det gröna gräset så fort hans ben bär honom, allt snabbare och snabbare...
Du har blivit upptäckt, och när du och din speciella vän äntligen möts, kramar ni varandra länge, överlyckliga att återförenas, för att aldrig mer bli skilda åt igen. Ditt ansike blir vått med glädjekyssar; dina händer smeker igen det älskade huvudet, och du tittar åter igen in i ögonen på din tillitsfulla vän, som så länge varit borta från ditt liv, men aldrig frånvarande från ditt hjärta.
Tillsammans vandrar ni sedan över Regnbågens Bro...